Leverans från KF

Köp kooperativtI mitten på juni 2014 fick Föreningsarkivet en arkivleverans som vi väntat länge på. Arkiven kom i tre rullcontainrar, osorterade och inpackade i gråpapper med två-tre volymer tillsammans.

Arbetet med arkiven

Första steget i arbetet med att få arkiven strukturerade och tillgängliga för forskning var att sortera böckerna per arkivbildare (förening), och efter några dagars arbete visade det sig att leveransen bestod av 84 olika föreningar. Sedan började arbetet med att plocka ut böckerna, för de bestod i de flesta fall av inbundna böcker, ur gråpapperet, strukturera, ordna och förteckna, och till sist registrera arkiven för att göra dem tillgängliga för sökning i NAD (Nationell Arkivdatabas). I NAD finns information om alla Föreningsarkivets arkiv och nu finns alltså de nyinkomna arkiven från KF tillgängliga för intresserad allmänhet och forskare att ta del av.

Första kontakten med KF

Kooperativa Förbundet arkiv och bibliotek i Stockholm tog den första kontakten med oss på Föreningsarkivet våren 2012 för att undersöka om vi var villiga att ta emot de arkivhandlingar från Jämtlands läns kooperativa handelsföreningar och konsumtionsföreningar som KF har haft i sin ägo allt sedan 1960- och 1970-talen. Där har handlingarna mikrofilmats och förvarats. Nu hade KF inte längre råd att behålla ursprungshandlingarna, för ändamålsenliga arkivlokaler är dyra att hyra och särskilt kostsamma är de i storstäderna. Dessutom fanns informationen i arkiven tillgängliga på mikrofilm. Vi tackade självklart ja.

Rikt föreningsliv

Jämtlands län har och har haft ett omfattande föreningsliv till stor del beroende på att i glesbygd är människor tvungna att själva hantera gemensamma angelägenheter och behovet av service. Människor har gjort detta genom att bilda olika former av föreningar och många av dessa sammanslutningar har bestått av ekonomiska föreningar och kooperativ. Föreningsarkivet i Jämtlands län har genom KF:s leverans åtskilligt kompletterat sitt bestånd av kooperativa handelsföreningar och konsumtionsföreningar.

Första konsumföreningen

Järpens konsumtionsförening – äldst i länet bildades redan 1899. Innan föreningen bildades hade järpenborna börjat den kooperativa verksamheten genom att gemensamt rekvirera hela vagnslaster för delning av varor. Efter bildandet skaffade man en butik som styrelsemedlemmarna skötte på kvällarna tills man fick ekonomin att gå ihop så pass att man kunde anställa en föreståndare. Föreningen hade även butiker i Järpbyn och Kallrör. År 1967 gick föreningen, som så många andra konsumtionsföreningar i länet, ihop och bildade Konsum Jämtland.

Kredit eller kontanthandel

Gemensamt för de tidiga kooperativa handelsföreningarna var de täta styrelsemötena, ofta en gång i veckan och i de långa och utförliga protokollen finns det gott om intressant läsning om vad som hänt i föreningen. Mycket rör av naturliga skäl ekonomiska spörsmål och ett hett diskussionsämne var i föreningarnas styrelser frågan om kredithandeln. Att ”handla på krita”, eller ”kritsa” var vanligt under tidigt 1900-tal, men under 1920-talet övergick många butiker till kontanthandel.

I protokollet från Bräcke kooperativa handelsförenings årsmöte 1925 kan man läsa om herr Lindström som begärt ordet i frågan och framhöll kontanthandel som det enda rätta ”dock finnes ömmande omständigheter då kredit till vissa medlemmar är så gott som nödvändigt”. Herr Lindström fick herrar Hagberg och Krogstad med sig för förslaget att som en hjälp för behövande medlemmar avsätta en fond av ca 5000 kronor, ”som av dessa medlemmar finge anlitas till lån för att så småningom göra sig skuldfria och komma på egna fötter.” Dock tog årsmötet efter en stunds debatt, och enligt protokollet, med stor majoritet beslutet att från och med 1 april 1926 att upphöra med all kredit, men med tillägget att under övergången kunde de som inte kunnat betala sin skuld få anstånd med denna för att ”genom månatliga avbetalningar som av styrelsen i varje enskilt fall besluta sedermera gör sig skuldfria.” 

I Föreningen Bräcke arbetarhistorias bok Hård var striden-arbetarminnen från bräckebygden Del 3 skriver Herlitz Nylander: ”Kredithandeln var de små koop-föreningarnas stora problem. I nästan varje styrelseprotokoll tas frågan upp och föreståndare anmanas i skarp ton att vara restriktiv med kreditgivningen. Men i nästa mening varnas han för att stöta bort medlemmar genom att neka kredit. (…) Kreditsystemet berodde ofta på att de flesta arbetstagarna i Östjämtland hade skogsarbete åt de stora skogsbolagen. Under vintersäsongen får man mindre förskott som inte räckte till livets nödtorft och då måste man ”kritsa”. När så sluträkningen kom fram på hösten, var den många gånger magrare än man gått och föreställt sig.”

Kooperativa handelsföreningen i Bräckes butikslokal.  Foto: Jamtli
Kooperativa handelsföreningen i Bräckes butikslokal. Foto: Jamtli

Enligt Kooperativa handelsföreningen i Bräckes årsmötes-protokoll i mars 1929 diskuterade man fortfarande problematiken med kontant- kontra kredithandel då en herr Larsson tydligen tröttnat på debatten. Han begärde ordet och gav helt sonika rådet till årsmötet ”Uteslut alla medlemmar som icke tillhöra Statsanställda och andra löntagare och saken är klar”. Detta uttalande fick herr Johansson att i sin tur begära ordet vilken framhöll att ”den Svenska kooperativa rörelsen dock bildats av i huvudsak den arbetande befolkningen, och att det skulle vara huvudlöst följa herr Larssons råd”. Meningsutbytet och förhandlingarna fortsatte.

Länet

Förutom Bräcke kooperativa handelsförening förvarar Föreningsarkivet i Jämtlands län idag drygt åttio kooperativa handelsföreningar och konsumtionsföreningar från Ånn och Åre i väster till Hammarstrand i öster, och Strömsund i norr till Lillhärdal i söder.

 Välkommen till Föreningsarkivet.